tisdag 6 augusti 2019

Sociologi Uppdrag 4

Fråga 1: Feminismens olika ansikten (ca 1000 ord)
a) Utgå från kursboken samt relevanta externa källor och skriv en argumenterande text om särartsfeminism. ( Värdera externa källor utifrån de källkritiska principerna).
b) Utgå från kursboken samt relevanta externa källor och skriv en argumenterande text om likhetsfeminism. ( Värdera externa källor utifrån de källkritiska principerna).
c) Jämför de olika perspektiven. Vilka beröringspunkter och skillnader kan du se?
För omdöme B-A:
d) Reflektera över styrkor och svagheter i de olika feministiska perspektiven
Tips på länkar:

Svar från studerande: 
Personen som representerar Särartsfeminismen kallar jag Anna

och personen som representerar Queerteorin kallar jag Bella.


Bella.

Vi vill avskaffa könsbegreppet då vi anser att det är de sociala konstruktionerna som styr vilket kön vi tillhör. Med det menar jag att både könet och sexualiteten är en social konstruktion. Vem som är och känner sig manlig och kvinnlig är individen själv som bestämmer.

Anna.

Vi är alla födda till man och kvinna, det är framforskat och vi är alla biologiskt olika. En man och en kvinna ser även olika ut kroppsmässigt.

Om sexualiteten är en social konstruktion, hur förklarar ni då homosexualitet? Menar ni att det är samhället som har skapat homosexualitet? Är det inte så att det ligger lite biologi bakom?

Bella.

Vi utmanar normen i samhället. Sexualiteten är en social konstruktion och vi föds inte till man eller kvinna, vi föds till hen. Vi vill att alla kvinnor ska ha ledarroller och att vi får en jämställdhet mellan kvinnor och män i maktpositioner bland annat.

Anna.

Vi håller med att vi inte ska acceptera någon statusskillnad och att det ska vara jämlikt mellan kvinnor och män.

Men om ni vill avskaffa könsbegreppet, hur blir det då med jämlikhet och jämställdhet mellan kvinnor och män? Om det inte finns ett könsbegrepp, kan inte heller det finnas någon identitet.





Särartsfeminismens synsätt kan vi jämföra med sociologins funktionalistiska perspektiv. Det funktionalistiska perspektivet menas att kvinnan tar hand om barnen och mannen är försörjaren. (1)”Funktionalisten Talcott Parsons ansåg att den arbetsfördelning som av tradition fanns mellan män och kvinnor, gjorde att familjelivet fungerade mer effektivt” Andra feminister anser att detta tankesätt ger mannen mer makt.

Likhetsfeminismen menar att skillnaden mellan män och kvinnor är socialt konstruerade. Det är samhället som är “(1) byggt på en patriarkal struktur”. Att normen är manlig och mansdominerade. Vi lär oss våra könsroller från barnsben. Exempelvis att pojkar ska tycka om blått och flickor ska tycka om rosa. Detta vill likhetsfeministerna ta bort.


Styrkor och svagheter.

Styrkor jag kan se i särartsfeminismens synsätt och tänkande är att vi föds till pojke eller flicka. Hur vi sedan definierar oss själva i vuxen ålder, där ligger deras svaghet då de står starkt på tron om att det ska vara manligt och kvinnligt samtidigt som det ska vara jämställt.

Styrkor i likhetsfeminismens synsätt är att de väljer att se att vi alla är jämställda redan från födseln. Deras styrka är att de ser alla lika och jämlika redan från början. Svagheter är att de vill ta bort könsbegreppet. Vilket göra att de som verkligen vill identifiera sig som kvinna men inte får det, blir samma sak som den som känner att den är född i fel kropp vill identifiera sig med det andra könet. Att ta bort könsbegreppet gör inte världen mer jämställd.


“(3)Genetisk determinism är teorin om att människans karaktärsegenskaper och beteende formas av individens arvsmassa (de gener som utgör individens genotyp) snarare än av kultur, omgivning eller vilja.”



Källförteckning



1. Läromedel Sociologi- Gleerups

Johan Forsell (2017).
Sociologi.
Gleerups utbildning AB.

2. Maktsalongen
http://maktsalongen.se
http://maktsalongen.se/olika-sorters-feminism/

Grundare är Sofia Brändström och Sara Haraldsson. Sara är generalsekreterare för organisationen Maktsalongen. De arbetar för att kvinnor ska ha ledande positioner i samhället och för jämställdheten. Många sidor länkar till Maktsalongen och jag tycker att sidan är trovärdig. Jag har jämfört innehåll och hittat fler sidor med samma och liknande förklaringar. Jag valde maktsalongen då denna sida var enklast att förstå.

3. Svensk MeSH
https://mesh.kib.ki.se/term/D033141/genetic-determinism

Jag förstod inte vad jag skulle leta efter och här på denna sida fick jag förklaring på vad teorin heter.

4. Wikipedia
https://sv.wikipedia.org/wiki/Biologism

Sidan redigerades senast den 1 oktober 2016 kl. 17.04.

Det tog tid för mig att förstå vad uppgiften menade med “Biologistisk teori”. Men efter mycket om och men så stannar jag vid wikipedia om biologism. Deras fakta stämmer överens med andra sidor. Då jag inte förstår innebörden så kan jag inte heller vara kritisk. Då wikipedia länkar till olika sidor med förklaringar så känner jag att faktan jag läser är trovärdig.

Kommentar från lärare: 
Du har skrivit ett utmärkt debattmanus där du ger övertygande argument från bägge sidor. Din efterföljande diskussion där du kritiskt granskar bägge sidor är utförlig och nyanserad.
---------------------------------------------------------------
Fråga 2: Postmodernism (600-1000 ord totalt)
Det nya postmoderna samhället präglas av nya sociala villkor och förutsättningar. Reflektera utifrån relevanta sociologiska teorier och besvara nedanstående frågor.
a) Hur har det postmoderna samhället förändrat synen på moral och etik?
b) Vilken inverkan på identitetsskapandet har digitaliseringen i samhället?
c) Reflektera över Zygmunt Baumans teori om konsumtionssamhället utifrån påståendet "Jag shoppar, alltså finns jag".
För omdöme B-A:
d) Reflektera över styrkor och svagheter i de teorier som förekommer i dina svar.

Svar från studerande: 
Jag valde att utgå ifrån en film. En oväntad vänskap.


Filmen är verklighetsbaserad och handlar om vänskapen som uppstår mellan Driss, en ung kille från underklassens populärkultur, som nyss släppts från fängelset och behöver en underskrift på att han sökt jobb, för att få försörjningsstöd. Philippe är en typisk finkulturell man från överklassen som älskar poesi, konst, opera och klassisk musik. Philippe hamnade i beroendeställning när han var med om en skärmflygningsolycka och blev förlamad från halsen och ner. Driss är bara ute efter en underskrift från Philippe. Här ser vi en kille, Driss, som känner sig socialt exkluderad, som ingår i begreppet marginalisering, och har ingen tro på sig själv. Han ser inte sig själv som kandidat till jobbet, utan går bara dit för att han är tvingad, för att få pengar. Att känna sig socialt exkluderad kan göra att man tappar tron på sig själv.

Innan Driss kommer in till Philippe, för sin underskrift på att han sökt jobbet, sitter Philippe tyst och lyssnar på de människor som är där på anställningsintervjuer. Philippe rör inte en min. Men när Driss kommer in i rummet och börjar prata så börjar Philippe att le med munnen och ögonen. Philippes ansiktsmimik visar tydligt att han är nyfiken på Driss. Driss har ingen direkt social kontroll i sitt tal, han säger vad han tycker och tänker och bryr sig inte vad andra tycker och tänker. Inte heller har han via sin uppfostran tagit till sig samhällets normer och värderingar. Driss har ett socialt avvikande beteende och ett kriminellt beteende. Förklaringen ligger i att hans faster som uppfostrade honom, efter att föräldrarna lämnat honom, samtidigt som hon uppfostrade flera andra barn. Vilket lätt leder till utanförskap i en stor grupp. De hade även ont om pengar och kämpade varje dag.

Driss åker hem till sin faster efter att han varit hos Philippe. Fastern konfronterar Driss och undrar vart han har varit och varför han inte hört av sig. Driss tittar bort utan att säga något och sjunker ihop med kroppen och har ett ledset ansiktsuttryck. Driss försöker kompensera med ett porslinsägg som han har stulit från Philippe, när han var på intervjun, istället för att berätta sanningen för sin faster. Philippe anställde Driss för att han gillar att Driss inte har medkänsla för hans funktionsnedsättning, utan behandlar honom som vem som helst. Dock uppfattar Driss och Philippe situationer olika.

En bra scen ur filmen, som bevisar det, är när Driss och Philippe ska ut och köra för första gången. När de kommer fram till färdtjänstbilen så säger Driss till Philippe “Jag tänker inte lasta dig där bak som en häst”, Philippe menar att det är säkrast om de tar färdtjänstbilen, men Driss går fram till sportbilen och sätter Philippe i framsätet i sportbilen. Här ser vi en klar symbolisk interaktionism och hur de båda ser definitionen av situationen olika. Eftersom Philippe är förlamad från halsen och neråt så har han endast språket. Språket är en central del genom hela filmen.

I filmen kommer manligt och kvinnligt på tal och visar hur vi uppfattar manligt och kvinnligt som är socialt konstruerat, på ett ganska roligt sätt.

Driss ska klä på Philippe. På sängen ligger det långa stödstrumpor, som enligt Driss ser ut som strumpbyxor för kvinnor. Driss går in i en tillfällig regression och menar, bestämt och barnsligt, att han inte vill ta på Philippe stödstrumporna, för att det är inte manligt enligt Driss. Enligt Driss är normen att män inte har kvinnliga kläder på sig. Philippe förklarar att han måste ha dem på sig för blodcirkulationen annars svimmar han. Driss ger sig tillslut och tar på Philippe stödstrumporna.


Trots klasskillnad mellan Driss och Philippe så möts de i mitten. De upptäcker att de har ganska lika värderingar, trots allt. Philippe hjälper Driss till en bättre ekonomisk situation och Driss hjälper Philippe att se världen normbrytande.

Genom att Driss fick jobbet som vårdbiträde gjorde han även en klassresa. Från att inte ha en egen inkomst till att få lön för ett arbete.

Philippe älskar konst och Driss måste då ta Philippe till olika konstutställningar. Driss förstår inte hur en tavla med lite stänkt färg kan vara tilltalande och menar på att han kan också stänka lite färg på en målarduk. Detta sker i filmen, de upptäcker att Driss står och målar. Driss som inte gillade konst, står nu och målar. Philippe har en födelsedagsfest där hans vänner från finkulturen, befinner sig. Philippe lurar på en bekant att Driss tavla är värdefull, utan att nämna att det är Driss som målat den. Philippe säljer tavlan för ganska mycket pengar som han sedan överraskar Driss med. Vilket i sin tur ger Driss en bra start på sitt nya liv. Driss som har fått mycket hjälp av Philippe tar sig ur kriminaliteten och tar sig in i samhället. Han känner sig inte längre socialt exkluderad och Driss habitus växer lika så hans ställningstagande till normer och värderingar. Driss har genom att ha arbetat för Philippe gjort en klassresa, hans värderingar har gått från att vara kriminell till att jobba för sina pengar och göra rätt för sig.

Man får se att Driss lämnar den värld han en gång tillhörde, den subkultur som han tillhörde, sina kriminella vänner. Man får också se att Driss efter att ha slutat jobba för Philippe, söker nytt arbete. När Driss går på intervju för det nya jobbet, så hänger där en tavla på väggen inne i rummet där intervjun hålls. Driss tittar en stund på tavlan och vänder sig mot kvinnan som intervjuar honom och berättar vem konstnären är.


Filmens budskap är att man ska inte döma en person innan man har lärt känna varandra. Och att även om man har en funktionsnedsättning så kan man leva ett normalt liv med äventyr, kärlek och familj.

Jag tycker att filmen hade en bra och fin handling som visade tydligt att man inte ska döma någon på grund av deras bakgrund utan se möjligheterna. Jag skrattade mig igenom hela filmen. Opera scenen var där jag skrattade som mest. I slutet föll tårarna av glädje för Philippe.

Kommentar från lärare: 
Din analys är grundlig och du använder dig av sociologisk teori genomgående i din analys vilket ger texten en sociologisk touch
--------------------------------------
Efter detta uppdrag var det muntlig examination. Där jag hade läst på och fick Grönt C på alla punkter.
Mitt målbetyg var C.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar