tisdag 6 augusti 2019

Sociologi Uppdrag 3

Fråga 1: Enkät. Utgå från kursboken kapitel Metod, (max 600 ord, gäller frågorna b-c).
 a) Konstrurera en enkät med frågor som handlar om klass och livsstil
b) Be en bekant fylla i enkäten och lämnas synpunkter på enkätens utformning och tydlighet.
c) Formulera dina egna reflektioner över enkätens utformning och tydlighet vad det gäller validitet och reliabilitet.
Ladda upp enkäten som en word-fil nedan.

Svar från studerande: 
Fråga 1: Enkät

För att få en större bredd på min undersökning så valde jag att göra en enkät via google drive. Via google drive kunde jag skicka ut enkäten till fler personer, vilket jag gjorde via facebook och enstaka via mail. För att en enkätundersökning ska gå att analysera krävs mer än ett svar. Jag utgick från klass och livsstil när jag började fundera på vad jag skulle ställa för frågor. Jag började med rubriken “Enkät om ekonomisk frihet” och underrubrik “Tror du på ekonomisk frihet?”. Jag försökte att få feedback och synpunkter på min enkät. Det var bara en som svarade och sa att “jag önskar att fler “vet ej” val fanns på fler frågor.

Jag tycker inte att man kan förvänta sig att få feedback från personer som inte är insatta.

Jag följde utvecklingen under tiden som svar kom in. Vilket också gjorde att jag upptäckte flera missar med min enkät, som jag förklarar i mina uttag av frågor. Jag höll med om att “vet ej” skulle behövas på fler frågor. På en del frågor skulle jag ha lagt in alternativ “annat” på fler ställen. Jag är överlag jättenöjd med min enkät och är superglad att så många ville ta sig tid att genomföra min enkätundersökning.

Varför jag valde just att göra en enkät om ekonomisk frihet är för att ekonomi, aktier och att vara ekonomiskt fri intresserar mig. Och jag ville ta reda på hur människor se på ekonomisk frihet och om klass har att göra med ekonomisk frihet.

I min undersökning uteslöt jag att fråga om kön, då jag anser att det inte spelar någon roll i min undersökning. Däremot valde jag att fråga om ålder, då jag ville se vilken åldersgrupp som var störst. Övervägande av respondenternas svar var att dem inte var ekonomiskt fria men sparar en viss summa varje månad.

Att få en bra livsstil kan kopplas ihop med ens ekonomi. Men samtidigt behöver inte en individ ha hög inkomst för att ha en bra och hälsosam livsstil.

En förbättrad livsstil kan ske genom bättre ekonomi. Även med en låg inkomst kan en individ bli ekonomiskt fri. Detta via sparande i olika former. En höginkomsttagare behöver inte ha en bra livsstil bara för att hen har en god ekonomi.

Ett resultat av min enkät i en studie. Det skulle vara en undersökningsstudie om vad människor vet om aktier och sparande och hur deras livsstil i vardagen ser ut.


På min enkät svarade 17 personer. (Enkäten skickas i sin helhet separat).


Enkät om ekonomisk frihet
Tror du på ekonomisk frihet?


2. Är du nöjd med din lön?

  Ja  23,5 %

  Nej  29,4%

  Kanske  0%

  Kunde varit bättre  47,1%

Resten av frågorna lägger jag inte ut. Dock skulle jag frågat om kön, även om det inte var relevant i min undersökning.

Kommentar från lärare: 
jag tycker att du för relevanta diskussioner kring utförande och resultat och med dina frågor lyckas du ringa in olika parametrar som är av intresse vid en klassanalys. Att skapa en enkät är svårt. Hur gör jag frågorna tydliga så att det inte finns plats för olika tolkningar? Hur skapar jag en urvalsgrupp som gör svaren representativa och relevanta för min studie. Detta kallas alltså reliabilitet och validitet. 
Det finns vissa parametrar som ska vara med i samtliga undersökningar och en av dessa är just kön. Trots att det inte är av relevans i din studie ska studien utformas så att den kan tjäna även andra som kan utgå från ditt material i sina studier
-----------------------------------------------------------------------------
Fråga 2 Integration  (max 600 ord totalt)
Reflektera över begreppet integration i det mångkulturella Sverige och:
a) beskriv de olika integrationsmodellerna som presenteras i kursboken
b) reflektera över integrationsmodellernas effekter för samhället
c) reflektera över integrationsmodellernas effekter för individen.

Svar från studerande:  (OBS! jag hade många fel på denna. Tog igen det i den muntliga. Därför är det viktigt att läsa vad läraren skriver i sin kommentar. Notera och läsa in och prata om det i det muntliga)
I vårt fina mångkulturella Sverige är integration något fantastiskt för att olika kulturer möts och delar erfarenheter och tar lärdom av varandra. Assimilering, Kulturell smältdeg och kulturell pluralism, är något som finns i vårt samhälle i Sverige, på ett eller annat vis, och kallas för integrationsmodeller. Med assimilering menas att invandrare ska anpassa sig till kulturen som finns i landet. Det menas också att invandraren ska anpassa sig till den svenska kulturen och överge sin egen kultur, för att passa in, såsom ändra klädstil, detta kan vara påtvingat eller självvalt. Med kulturell smältdeg menas att olika kulturer möts och smälts samman. Med kulturell smältdeg ser man positivt på möten mellan olika kulturer. Med kulturell pluralism menas att de olika kulturerna lever parallellt med varandra och accepterar varandras kulturer och att alla kulturella grupper ska ha samma rättigheter. Detta kan vi se med Samer och Svenskar som lever sida vid sida.

Om jag ska reflektera över de olika begreppen så anser jag att assimilering är nedvärderande mot individen. Att säga till någon att “du får inte ha den där sjalen på dig” är endast brist på kunskap. Jag ställer mig frågan varför. Varför ska en individ behöva ändra sitt sätt att klä sig för att hen kommer till ett nytt land. Ofta från främlingsfientliga individer, även så i politiken, så pratas det om hur invandrare från olika länder klär sig, hur individen lever och hur hen pratar. Ett tvång om att ändra sin klädstil och eller livsstil får negativa effekter på individen, såsom osäkerhet, rädsla och hat kan födas.

Kulturell smältdeg och kulturell pluralism ser vi mycket av i Sverige. Vi (när jag säger vi så menar jag större delen av befolkningen) har fått lära oss vad ramadan är, för de personer som ingår i den kulturella smältdegen, för att ta ett exempel. Vi har fått nya recept till Sverige såsom “Kina mat”, “pizza”, “Kebab” osv. För den enskilda individen så är detta mycket positivt. Det sägs att mat för oss samman. Och det är ju lite sant, om vi ser till Sverige. Om segregationen är större än integrationen så kommer vi aldrig komma ifrån “vi och dom”. Jag personligen har väldigt svårt att förstå varför “vi och dom” ens finns.

Jag gillar den kulturella smältdegen där två världar möts och skapar något nytt. Man kanske kan se det som en ny kultur skapas genom att individer från olika kulturer smälts samman genom att umgås, jobba tillsammans eller bilda familj.

Kulturell pluralism är så vi lever i Sverige, även kallat mångkulturella Sverige. Eller gör vi det? Om integrationen var större än segregationen så hade vi i Sverige levt under modellen kulturell pluralism. Om jag själv fick döpa om begreppet så hade jag sagt att vi i Sverige lever i en “kulturell segregations pluralism”. Om vi ser till rosengård i Malmö eller Andersberg i Halmstad och de små områdena runt om, så är segregationen väldigt stor. Många som jag har pratat med känner sig utanför samhället, just för att de inte känner sig integrerade då de bor i dessa segregerade områdena. De känner att när de berättar vart de bor så är det svårare att få jobb och vänner i från andra kulturer.

Assimilering är något som exempelvis Sverigedemokraterna vill ha i Sverige. Att alla ska se likadana ut och alla ska gå helt eller endast efter den svenska kulturen.

Jag förstå att det bästa är när människor får känna att de är en del av samhället. Men det är inget som man kan tvinga någon genom att ta bort deras egna kultur. En människa som invandrat till Sverige är ingen utomjording det är en människa.

Kommentar från lärare: 
Du beskriver de olika begreppen och vad dessa innebär i praktiken samt vilka svårigheter som kan uppstå om de skulle efterlevas. När vi pratat om kulturell pluralism som en möjlighet måste vi också ta in i bilden att det finns kulturer som inlemmar drag som strider mot demokratiska principer. Bör vi även här tillämpa kulturrelativism - respekt för var och ens normer? Tex ska vi tillåta omskärelse av små barn? När vi tar hänsyn till dessa aspekter blir det mycket mer komplicerat. Begreppet assimilering ska uppfattas som en process där man kan gå mer eller mindre långt. En viss grad av assimilering är nödvändigt för ett samhälle där medborgarna ska leva tillsammans - detta handlar om att gå med på att underordna sig offentliga lagar och regler så att vi alla kan samsas utifrån samma spelregler. I svensk lag står tex rätten till fri religionsutövning inskriven. Det innebär att du inte måste överge din religion för att integreras däremot så ska svensk lag stå över eventuella religiösa lagar där dessa strider mot varandra Att tala om matkultur när vi talar om integration kan lätt bli missvisande då det handlar om människor och deras idésystem som ska mötas.
--------------------------------------------------

Fråga 3 Klassresa (max 500 ord)
Vilka möjligheter har människor egentligen att bryta med sin klass och göra en klassresa?
a) Utgå från minst två relevanta sociologiska teorier i ditt resonemang och ge konkreta exempel.
För omdöme B-A:
b) Värdera de teorier du har utgått ifrån genom att reflektera över deras styrkor och svagheter.

Svar från studerande: 
Jag börjar med att utgå endast från vilka möjligheter en människa har att göra en klassresa, att bryta med sin klass och klättra uppåt och göra en klassresa.

I dagens samhälle, i sverige, har alla rätt att gå i skolan. Låt säga att “Erik” som studerade på handelsprogrammet på gymnasiet fick jobb på Ica Maxi. “Erik” hade alltid hört hemifrån att “det är bara att jobba sig uppåt”, “Handelsprogrammet ger dig möjligheter till att få jobb”.  “Erik” jobbade på Ica Maxi i några år efter gymnasiet men kände att detta inte var någonting för honom. Han vänder sig då till arbetsförmedlingen för att få hjälp att komma ut på olika praktiker för att få testa på olika sorters arbeten. Efter ett tag inser “Erik” att han vill jobba med barn så han söker till Förskollärarprogrammet på högskolan och får efter utbildningen jobb som förskollärare med maxlön. Detta gör att “Erik” klättrade ett steg i sin klassresa.

Om “Erik” hade lyssnat på sina föräldrar, som kommer från arbetarklassen, som inte alls uppmuntrade till att studera vidare, så hade “Erik” jobbat med något han inte tyckte om bara för att få en lön och “klara sig”. Efter “Erik” gjort sin klassresa i det ekonomiska kapitalet kunde han även öka sitt symboliska kapital, såsom märkesglasögon, finare bil och han kunde köpa en lägenhet inne i centrum. “Eriks” kulturella och sociala kapital har alltid varit stort och han har haft goda kontakter och även varit driven att skaffa sig egna kontakter.

Om “Erik” inte hade varit driven i det sociala kapitalet så hade “Eriks” möjligheter till en klassresa inte varit lika stor.

Att göra en klassresa betyder inte att bli miljonär. Att göra en klassresa är att öka sitt egna ekonomiska kapital. Därefter tillkommer det symboliska kapitalet då möjligheter ökar att köpa finare kläder, dyrare bil och finare inredning till hemmet. Detta går att göra utan utbildning, men det är svårare. Att starta ett eget företag kan göra att en individ tjänar väldigt mycket pengar. Men har denna personen då gjort en klassresa eller bara en ekonomisk klassresa? För det sociala kapitalet kan fortsätta att vara densamma, det är alltid individen själv som bestämmer vad klassresan ska innehålla.

Vi ärver vårt kapital, vårt habitus, från föräldrarna men det betyder inte att vi måste gå i föräldrarnas fotspår. Det är svårt att göra en klassresa när man hela livet hört att “McDonalds” är framtiden, det är där vi alla startar vår framtid och inte via skolan. Men det går att bryta sig loss och göra sin egna klassresa. Att ta det där steget att satsa på högre utbildning, att få drömjobbet och drömlönen och sedan leva som man alltid drömt om. Många gånger händer detta senare i livet, då man fått mer erfarenhet och kommit ifrån föräldrarna.

Kommentar från lärare: 
Bourdieu menar att det språk som talas inom den akademiska sfären är ett språk som behärskas av en viss grupp inom det akademiska fältet och det gör att de elever som kommer från akademikerhem är hemmastadda med det språk som lärarna talar och vågar ta plats då de känner till koderna på ett sätt som arbetarklassens barn inte gör. Detta menar Bourdieu skapar väsensskilda förutsättningar för skilda barn att känna sig hemma och lyckas i den akademiska världen. Idag är samhället mer etniskt homogent och utbildning är inte längre en klassfråga i samma utsträckning så kanske att detta har förändrats till viss del. Vad tror du?
-------------------------------------------------


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar