tisdag 6 augusti 2019

Sociologi Uppdrag 2

Fråga 1: Problematisera fängelsestraff (max 600 ord gäller fråga a-c)
a) Välj ut tre brott som det rapporterats om i media och sammanfatta kort.
b) Utgå från relevanta sociologiska/kriminologiska teorier och analysera varför brotten har begåtts.
c) Reflektera över hur samhället ska kunna förebygga denna typ av brottslighet,utgå från relevanta sociologiska/kriminologiska teorier.
För omdöme B-A: (max 100 ord)
d) Värdera de teorier du utgått ifrån i svaren på fråga b-c genom att reflektera över teoriernas styrkor och svagheter.

Svar från studerande: 
(A)

(1)Medelålders kvinna dömd för grovt rattfylleri efter att ha kört in i en bil och kört vidare en bit för att parkera och klivit ur bilen och vinglade så att hon trillade. Kvinnan hade 1,82% promille i blodet.


http://www.hallandsposten.se/nyheter/halmstad/medel%C3%A5lders-kvinna-d%C3%B6ms-f%C3%B6r-grovt-rattfylleri-1.12866482


(2)Man åtalad i Solna för mord på en kvinna. Mannen ska ha drogat kvinnan och sedan dränkte henne i ett badkar.


http://www.hallandsposten.se/nyheter/sverige/man-%C3%A5talad-f%C3%B6r-mord-i-solna-1.12900649

https://www.expressen.se/nyheter/brottscentralen/man-misstanks-ha-mordat-och-fornedrat-sin-flickvan/


(3) Misstänkt grov mordbrand i en lägenhet i Malmö. Där mamman i hushållet misstänks startat flera olika bränder i lägenheten. Barnen som fanns i lägenheten lyckades ta sig ut utan skador.


https://www.sydsvenskan.se/2019-02-02/det-borjade-brinna-pa-atta-stallen-i-lagenheten-mamman





(B)
(1)Kvinnan dömd för rattfylleri har nog inte haft det lätt med tanke på att hon har svår cancer. Kvinnan fick villkorlig dom på grund av sin svåra cancer.

Att få diagnosen cancer kan få vem som helst att tappa fotfästet. Här tror jag inte att det har att göra med klass eller integrationssvårigheter. Kvinnans primära och sekundära socialisationsagenter har kanske dragit sig undan, som många gånger händer cancerdrabbade personer, och kvinnan har blivit själv i kampen mot cancern. På makronivå, om vi hade kunnat följa kvinnan, så kunde vi möjligen upptäcka tidigare missbruk eller ett missbruk som kom efter cancerdiagnosen. Det var fel av kvinnan att köra onykter, då det är en fara i trafiken. Kvinnan fick villkorlig dom, vilket jag kan tycka är både rätt och fel. Rätt för att köra onykter är aldrig rätt. Fel för att jag anser att denna kvinnan behöver hjälp. Kvinnan har tagit till alkoholen för att troligen bedöva sorgen att ha fått cancer, samtidigt som alkoholmissbruket kan ha funnits där sedan tidigare. Kvinnan borde, enligt min åsikt, fått rehabilitering. Så att hon fick social interaktion med andra människor, kanske andra människor med samma diagnos. I detta fall finns ett anomiskt tillstånd, på det personliga och troligen privata, som är ur balans. Och den stora faktorn till brottet, alkohol och bilkörning, kan vi bara gissa är diagnosen cancer.

(2) Mannen som mördat sin flickvän hade även tidigare misshandlat henne och kvinnan hade anmält mannen för kvinnofridskränkning. Det fanns även ett barn med i bilden.

Mannen har ett socialt avvikande beteende och visar på att hans psykiska tillstånd är onormalt. Varför jag antyder på detta är för att mannen upprepade gånger misshandlat kvinnan samt att ett barn varit inblandat vid sidan om. Och tittar man på mannens sociala omgivning, den sociala kontexten, så ligger troligen mycket till grund där. Trots att mannen hade många följare på sociala medier, instagram, så betyder inte det att han hade många vänner “bakom kameran”. Faktorer som spelar in är först och främst mannens primära socialisationsagenter. Det behöver inte vara så. Men jag känner att det ligger mer bakom än vad vi läsare får reda på, om mannen. Mannen kan ha vuxit upp med föräldrar som varit missbrukare, haft dålig ekonomi eller att mannen själv blivit slagen som liten. Mannen är ännu inte dömd, men det lutar åt fängelse. Att placera mannen i fängelse anser jag är rätt. Samtidigt bör det göras psykologiska tester och rehabilitera och utvärdera vad som hänt under uppväxten och hur det kunde leda till mannens beteende till att begå ett mord.

(3) Mamman startade bränder på olika platser i lägenheten och barnen fanns i lägenheten när mamman startade bränderna. Här kan många faktorer vara bidragande. Om jag leker lite med tanken att det ligger ekonomiska problem, socialt avvikande beteende sedan tidigare och att omgivningen har lämnat. Om kvinnan fått ekonomiska problem så kan det ha gjort att hon letat efter en utväg. Att försörja fyra barn med ekonomiska problem kan göra att kvinnan tappat kontrollen. Kvinnan kan sedan tidigare ha lidit av svåra psykiska besvär. Kvinnan kan ha lidit av psykiska besvär och inte fått hjälp med detta. Vilket har lett till att hon har förlorat sin sociala kontroll. Kvinnans barn bör omhändertagas av socialen och kvinnan bör få rehabilitering under sin tid i fängelset.


(C)

Alla personer som jag skrivit om, utifrån artiklarna, har hamnat mellan stolarna. Samhället har inte hjälp dessa individer. Om vi ser till mannen som mördade kvinnan i badkaret, så har mannen tidigare varit känd hos polisen. Om vi tittar på honom på makronivå så kan vi se att hans beteende har upprepat sig flertalet gånger. Och kvinnan som han mördade har försökt att anmäla mannen tidigare utan resultat. Vilket gör att samhället har svikit både kvinnan och mannen. Båda individernas sociala agenter har svikit dem båda genom att blunda och inte hjälpa. Kvinnans vänner visste om mannens beteende och stod ändå avvaktande och såg på medans misshandel och förtal fortgick. Enligt Robert K. Merton så ligger inte ansvaret på individen som utför brottet, utan på samhället. Merton menar att samhället producerar brottslingar. Jag har under tidens gång funderat över vad han menar och om jag håller med. Till en viss del så håller jag med Merton, att samhället är skyldig individen hjälp och att integrering är viktig. Men samtidigt anser jag att varje människa har ett val. Och då menar jag att människan själv väljer hur hen vill agera. Men samtidigt är jag kluven när jag hör mina egna ord. Då det ligger så mycket bakom varför en individ blir kriminell, i olika former.

Om vi ser på kvinnan som körde onykter och har en cancerdiagnos så anser jag att det är samhället som har misslyckats. Kvinnan har tydligt visat att hon inte mår bra, vilket borde upptäckts under kvinnans läkarbesök. Där håller jag med Merton att samhället har skapat en brottsling.


Om en individ, enligt samhället är integrerat, så kan individen ändå känna sig utanför. Även om boken, i denna kurs, lutar åt att individer som inte är integrerade i samhället är mer benägna att begå brott så kan man inte dra alla över den teorin. En individ som är väl integrerad i samhället, och har bra familjeförhållanden, kan välja en väg åt det kriminella för att individen tycker att det är spännande eller har dragning åt det kriminella hållet. Samtidigt är statistiken högre på andra hållet. Att en individ som inte är integrerad i samhället har mer benägenhet att falla in på den kriminella vägen.




Källförteckning




Johan Forsell (2017).
Sociologi.
Gleerups utbildning AB.

Kommentar från lärare: 
Du behandlar uppgiften grundligt och tar hela tiden avstamp i teorier och begrepp och det ger också din text nyanser. En kritik mot strainteorin som kan lyftas fram är att individen tenderas att ses som ett offer för samhällsstrukturen. Det finns en tradition inom sociologin att hänvisa individens misslyckande till samhällsförhålllanden och strukturella begränsningar. Här brukar man göra en åtskilnad på vänster och höger i Sverige. Där högern tror mer på den enskilda individens inneboende kraft att förändra varför man vill gynna företagsamhet och sänkta skatt på arbete. Vänstern yrkar på ett stark socialt skyddsnät och vill höja skatter för att skapa denna välfärd. På samma vis har vänstern/sociologin en tradition av att förklara individens problem med bristande samhällsinsatser.
-------------------------------------------------------------------------

Fråga 2: Religion ur ett funktionalistiskt och strukturellt perspektiv (max 600 ord gäller frågorna a-c) 
Resonera kring religion ur ett sociologiskt perspektiv genom att:
a) Sammanfatta Durkheim, Marx och Webers syn på religionens funktion och struktur.
b) Gör en jämförelse mellan religionens betydelse i Sverige och andra delar av världen och reflektera över skillnaderna. (Utgå från de teorier du utgått från i fråga a).
För omdöme B-A:  
c) Värdera teorierna du presenterade i fråga a genom att reflektera över deras styrkor och svagheter.


Svar från studerande: 
(A)

Enligt Durkheim har religionen en funktion i samhället. Men att i det moderna samhället skulle religionen få en mindre betydelse, men att religionen ändå hade en funktion. Med det menade Durkheim att religionen fungerade som en gemenskap.
Karl Marx sa att “religion är opium för folket”. Marx ansåg att via religionen kunde man finna trygghet, meningen med livet och gemenskap. Marx delade in samhället i två delar, bas och överbyggnad. Basen stod för ekonomiska - och materiella förhållanden. Överbyggnad stod för religion, kultur och politik.
Weber såg religionen som en struktur.


(B)(C)

Enligt boken, sociologi, så har tron på Gud minskat kraftigt i Sverige och bland världens befolkning så tror 87% på Gud. I boken står det att 53% av Sveriges befolkning tror på Gud och i USA är det 96% som tror på Gud. Då jag söker på internet så visar det på helt andra siffror. Om USA skulle ha så höga tal som 96% som tror på Gud så är undersökningen för liten eller felaktiga siffror i boken. Då exempelvis buddhister inte tror på någon Gud och ateister tror inte heller på någon Gud. Däremot de som är troende, och tror på en Gud, i USA mer kristna än de kristna i Sverige. Hur jag menar med detta är att i USA ber folk mer och går i kyrkan oftare, då menar jag de kristna. I Sverige handlar religionen mycket om traditioner. En person behöver inte tro på Gud för att gifta sig i kyrkan. Men giftermål i kyrkan är en tradition i Sverige som många håller kvar. Att vara med i Svenska kyrkan är något som är praktiskt. Den kristna religionen i Sverige har sin funktion genom att de som är inskrivna i Svenska kyrkan använder religionen som en tradition. I USA har människor med kristen tro en mer öppen syn på Gud. Det är mer accepterat att vara öppet troende i USA. Kanske är det därför som Sveriges syn på Gud och troende har sjunkit genom åren och kanske därför som siffrorna, för USA, där folk tror på Gud är högre. Ordet religion är större än bara Gud. Det finns olika livsåskådningar. Buddhismen har blivit mer och mer populär över hela världen. Detta är en del av det nya populära sättet att se på yoga. I yoga finns även buddhismen. Många försöker hitta egna vägar för sin egen religion. Att tro på Gud är inget tvång för att vara religiös.

Om man tittar på Durkheims syn på religionen så skulle jag kunna säga att hans syn på religionen passar in i Sverige. Då religionen har fått en mindre betydelse i Sverige men att den fortfarande har en funktion, genom giftermål, dop och begravningar som hålls i kyrkan och ger en gemenskap.

Kommentar från lärare: 
Översiktligt beskrivet om religionens påverkan. Tror du att Marx hade rätt i det att religionen var hjärtat i en hjärtlös värld? Tror du att något gått förlorat med sekulariseringen?
--------------
Här ser ni att läraren ställer frågor till mig. Detta ska man notera och ta reda på, för det kan eller kommer på den muntliga.
----------------------------------------------------------------
Fråga 3: Intervju (max 600 ord totalt).
Du ska på basis av det du lärt dig kring intervjuer som metod förbereda och genomföra en intervju med sociologisk utgångspunkt. Utgå från kapitel Metod i kursboken.
Beskriv ditt arbete enligt följande:
a) Sammanfatta syfte och metod
b) Beskriv hur du förbereder dig för intervjun
c) Beskriv intervjusituationen
d) Sammanfatta ditt resultat och dra slutsatser utifrån syftet med intervjun.
e) Reflektera över intervjun och beskriv vad som kunde gjorts annorlunda

Ladda även upp en wordfil med intervjufrågorna.

Svar från studerande: 
(A)

Syfte

Syftet var att ta reda på hur synen på hemlösa ser ut och hur en individ tänker när pengar går till onödiga byggnader för flera miljarder istället för att pengarna går till de hemlösa.

Metod som används är kvalitativ.


(B)

Jag började med rubriken “Hemlösa i Sverige”. Och mina tankar var, hur kan Sverige göra det lite bättre för de hemlösa i Sverige. Jag tog reda på hur många hemlösa det finns i Sverige och gjorde en jämförelse med hur många invånare det finns i olika kommuner. Jag började leka med tanken om en summa på 10 miljoner kronor till de hemlösa och vad jag skulle kunna göra för de hemlösa för denna summan. Jag hittade då att det finns 3*3 kvm stugor att köpa som kostar 20 000 kronor. Här kommer jag i min undersökning mer och mer in på hemlösa och ekonomi och hur mycket pengar det behövs för att ge alla hemlösa i Sverige tak över huvudet.


(C)

Platsen för intervjun var i vardagsrummet hemma hos mig. Då det är min bästa vän så valde vi att ha intervjun hemma hos mig. För att det skulle bli avslappnat så gjorde vi te och började småprata om just hemlöshet i allmänhet innan intervjun. Personen vill vara anonym, vilket jag respekterar.

(D E)

Jag lägger inte upp intervjun.


Kommentar från lärare: 
Du har förberett och genomfört en intervju med sociologisk utgångspunkt men jag frågar mig lite varför du valde din kompis? Är hen sakkunnig i frågan om hemlöshet? 
det blir mycket tyckande och din egen uppfattning kan anas ganska tydligt.
Fundera gärna på det här med förväntningar och ledande frågor. Tror du att du på något vis styrde din informant att svara på ett visst sätt i något sammanhang? Det är inte bara frågorna som styr svaren i en riktning. Genom gester, tonfall och mimik uppmuntrar vi eller tvärtom kanske visar vi skepsis mot ett visst svar. Fundera på om du redan från början hade en förväntning på informantens svar och hur detta påverkade din roll som intervjuare.
Övergripande slutkommentar: 
Att dina analyser alltid utgår från teorierna är det viktigaste som du ska ha i åtanke. Korta och koncisa beskrivningar och en grundlig analys som tar avstamp i teorin. Egna åsikter är framförallt för att värdera de olika teorierna
Jag vill uppmuntra dig att inför nästa uppdrag jobba mera med källhänvisningar och källkritik. Redogör för källorna och diskutera kritiskt kring deras trovärdighet. Vem är upphovsman, har denna några politiskt tydligt uttalade ståndpunkter som kan påverka innehåll och urval osv. Gör hänvisningarna direkt inne i texten. För internetkällor ska anges sökbar adress. Vid varje källa skriver du sedan källkritik där du granskar och värderar din källa och talar om varför du bedömer den som trovärdig. Det här är en sida som ger dig goda tips om källkritik på nätet: https://www.iis.se/lar-dig-mer/guider/kallkritik-pa-internet/kallkritik-pa-natet/
----------------------------------------------------------
Källhänvisningarna är lika viktiga som själva uppdraget.
Jag fick C i betyg på hela kursen. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar