fredag 19 juli 2019

Filosofi, uppdrag 3

Detta var sista uppdraget. Mitt slutbetyg blev grönt C. Jag är så nöjd, för C var mitt målbetyg. Filosofi handlar om att tänka lite utanför boxen. Om jag ska läsa filosofi 2, då ska jag endast läsa den kursen och fokusera endast på filosofin. 


Fråga: 
1. Livets mening – nutida filosofi – filosofins roll i världen
Ekosofin som grundades av Arne Naess utgår från att allt levande har något gemensamt. Skapar denna utgångspunkt mening i våra liv på ett djupare sätt än om vi betraktar oss människor som unika varelser som står över naturen och har rätt att använda den som vi vill? Välj det svar du själv vill på denna fråga och argumentera för ditt svar enligt den modell hur en argumentation bör vara uppbyggd om du lärt dig tidigare under kursen! (E-nivå)
Frågan är då om allt levande är helt jämlikt och har samma värde och om allt levande, från encelliga djur till människor skall behandlas lika. Vilken innebörd får begreppet värde om vi menar att allt levande har samma värde? Kan detta vägleda oss i våra etiska val i vår vardag – hur vi skall agera mot naturen och vårt jordklot? På vilket sätt då? Är det fortfarande ett meningsfullt begrepp då? Varför? Varför inte?(D-C-nivå)
Kan filosofi i allmänhet och ekosofi i synnerhet bidra till att förändra världen, göra den till ett bättre ställe att leva på – hjälpa till att förbättra miljön, göra världen mer human och demokratisk, göra mänskligheten mer medveten om vars och ens personliga ansvar? Varför? Varför inte? Vad kan filosofins uppgift vara i dag och i framtiden? En spännande personlig hobby bara eller något som kan spela en avgörande roll i att skapa en djupare mening åt ens eget liv i ”den lilla världen” och att göra ”den stora världen” på längre sikt mer human och fredlig? Varför? Varför inte? Motivera ditt svar! (B-A-nivå)

Svar från studerande: 
(E-nivå)

Tes: Människan har negativ inverkan på miljön.

Argument: Människor har inte mer rätt att leva på jorden än någon eller något annat.

Allt levande har något gemensamt och det är jorden! Människor, djuren, växtligheten, havet och luften. Om människan fortsätter att ta bort växter och träd så kommer snart inte jorden vara möjlig att bo på, då syret kommer att försvinna mer och mer för varje träd och växt som försvinner. Människan har inte rätt att använda jorden som hen vill. Jordens natur tillhör inte bara människan. För att få sväva ut en liten stund, så tror jag att människan är placerad på jorden som ett försök. Människan är för egoistisk att inse att vi inte är ensamma. Vi kan omöjligt härstamma från aporna, då aporna är smartare än människan. Gud är den som placerade oss här. Och med Gud menar jag högutvecklade människoarter på en annan planet som hoppas på att vi ska hitta nyckeln till att lära oss att tänka på något annat än endast oss själva. För det är det som händer. Människan vill ha mer av allt och detta gör att miljön förstörs och djuren lider. Om vi tittar på östersjön så är det ett bevis på hur illa det är. Människan fortsätter att pumpa ut miljögifter för egen vinning. Det är lantbruken från länderna som ligger runt östersjön. Och så undrar människan varför fisken blir sjuk och dör. Människan har ingen rätt att göra såhär mot jorden. Det är jorden som var här först. Människan ska vara evigt tacksam för att få bo på en så fin plats som jorden. Men om vi fortsätter i denna takten så kommer vi behöva fler jordklot att förstöra, för vi kommer att kvävas sakta på detta jordklotet jorden. Träden och växterna som finns kvar på vår jord, hinner inte med att ta upp all koldioxid som finns, vilket gör att vi får ett överskott av koldioxiden. Om man andas i en påse, försluten runt munnen, så kommer man att svimma för att man endast få i sig koldioxid och inget syre. Hur kan människan vara så egocentrisk att hen inte ser vad som sker i naturen. Politikerna vill ha miljöbilar som går på el, men att tillverka dessa miljöbilar är mer skadligt för miljön än att köra en bil som går på bensin. Det som äntligen blivit en lag, i alla fall i sverige, är att all engångsplast ska bort. Allt levande känner något i någon form. Om man missköter sin växt mår växten inte bra, vilket växten visar genom att börja hänga. Om man lämnar sitt husdjur utan mat och vatten i en vecka, så vet man inte om djuret lever eller inte när man kommer hem. Men om man hugger ner träd, så är det inget som är märkbart direkt, utan det kommer senare. Om man häller ut lite gift i havet så är det inget som märks direkt, utan det märker man senare. Senare när det är för sent.



(D-C-nivå)

Nej, allt är inte jämlikt i världen, för då hade världen inte sett ut som den gör. Med det menar jag att vår jord behöver mer syre för att andas.
Vi ska agera som att jorden är vårt husdjur eller vårt barn. Ett barns värde för föräldrar är väldigt högt värderat. Ett litet barn som dricker välling får välling i sin flaska. Vällingen kan barnet dricka för att bönderna odlat och skördat havre och mjölkat korna. Men om vi ger korna gifter och strör gifter över skörden, då följer det med till barnets välling och barnet dricker vällingen. Valet föräldrarna kan göra är att välja ekologiskt där gifterna är bortplockade. På så sätt sätter man ett värde på djuret, växten, jorden och människan.

Om bin och humlor dör ut så dör sakta också jorden. En humla eller ett bi har inte alltid högt värde hos människor då de bränns och sticks. Men nu när bin och humlor faktiskt börjar försvinna så får de plötsligt ett högre värde igen. För trots allt så vill människan fortsätta leva på jorden.

Begreppet värde är meningsfullt om du ställer rätt frågor. Men värde tappar värdet om man använder det framför varje mening. Hundra kronor saknar värde för den som har allt, men hundra kronor har ett högt värde för den som inget har.

Vi ska värna om vår jord lika mycket som vi värnar om vår familj. Sortera mera. Hjälp naturen att leva istället för att dö.



(B-A-nivå)

Om filosofin kan hjälpa till att förändra världen ställer jag mig tveksam till men samtidigt säger jag Ja. Filosofin ställer frågor och frågar varför. Men att göra världen mer demokratisk tror jag inte på. Den som inte tror på filosofin eller ekosofin lyssnar inte heller när du ställer frågor. Den som är instängd i sig själv har slutat lyssna. Om filosofin hade haft större kraft hade världen redan varit en bättre plats.

Filosofin finns överallt och hela tiden. Om vi fortsätter att ställa frågor som får människan att tänka utanför boxen så kanske vi kan göra skillnad. Det är lätt att börja tänka politiskt när man tänker på fred, då politiken skapar krig. Fattigdom skapar krig för att de vill ha mer, rikedom gör en snål. Att ifrågasätta varför de krigar är som att fråga, vill du ha hundra kronor eller vill du ha tusen kronor. Den som vinner får tusen kronor. Och den som vinner tusen kronor vill ha mer, men den som äntligen fick sina hundra kronor blir tyst och glad.


Människan måste lära sig att leva tillsammans med naturen och inte mot naturen.

Kommentar från lärare: 
Du för fram en del intressanta tankar kring människans värde.
Bra att du även exemplifierar.
Resonera gärna filosofiskt, dvs. hänvisa till olika filosofiska teorier i dina svar.

Fråga: 
2. Den tidige och den sene Wittgenstein ”Mitt språks gränser är min världs gränser”
Ovanstående citat härrör från Ludwig Wittgenstein.
Varför är bara det beskrivande språket meningsfullt enligt den tidige Wittgenstein? Är det beskrivande språket detsamma som sakpåståenden? Motivera! Varför vill Wittgenstein beteckna etiska och estetiska satser – alltså värdesatser – som meningslösa? (E-nivå)
Jämför den tidige och den sene Wittgensteins syn på språket! Vilka likheter och skillnader finns det när det gäller vad ord betyder, deras mening? Du bör här komma in på och förklara både bildteorin och språkspelsteorin! (D-C-nivå)
Sista satsen i Wittgensteins bok Tractatus Logico-Philosophicus lyder: ”Om det man inte kan tala måste man tiga.” Hur tolkar du det? Vad kan det vara som vi enligt Wittgenstein bör tiga om? Varför bör vi det enligt honom? Håller du med eller ej? Motivera! (B-A-nivå)


Svar från studerande: 
Wittgenstein

Wittgenstein menar att etiska och estetiska satser inte ger någon konkret fakta. Likaså frågor om livets mening. För att beskriva verkligheten, måste beskrivningen vara en korrekt bild av verkligheten. Om jag säger att en fågel har två vingar, så är det en meningsfull och sann sats enligt Wittgenstein. Men om jag skulle säga att en fågel har två vingar fram och två vingar bak, så är det en falsk sats, men meningsfull.
Wittgenstein menade att språkets väsentliga funktion är att beskriva världen precis som den är.

Den sene Wittgenstein knyter språket till beteenden. Han menade att tänkandet kan betraktas som en form av tänkande. I den tidige Wittgenstein var det framförallt världen och språket som han ägnade uppmärksamhet åt. (1)”Det som sägs om tänkandet kan också sägas om språket”



Vad man icke kan tala om, därom måste man tiga

Innan jag förklarar så håller jag med. Det man inte vet något om ska man också tiga om. Det du inte vet ska du inte säga. Om jag som även läser religion samtidigt skulle börja tala om hur gud ser ut, då har jag inte någon kunskap och då bör jag tiga.

Jag ska inte tala om det enligt Wittgenstein, men jag tror att han menade så som jag förklarade.

Varför bör vi tiga då. Troligen för att inte försöka vara någon som låtsar att man kan något man inte har någon vetskap om. Lite kan jag gå till mig själv i just denna uppgift om Wittgenstein. Jag har väldigt svårt att greppa honom och jag hade kunnat klistra in citat efter citat från boken för att få mer text, men det hade inte gjort att jag kunde mer eller visade att jag kunde mer. Jag kan inte tala om Wittgenstein, därför tiger jag. Jag gör ett försök, men enligt Wittgenstein skulle jag lämnat ett blankt papper.



Källförteckning


1. Lärobok - Tankar
Filosofi för gymnasiet.
Christer Fäldt och Daniel Fäldt
upplaga 3:3 , 2015

Kommentar från lärare: 
Bra att du refererar till språket, då W. först och främst är språkfilosof och en av utvecklarna av den analytiska filosofin.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar