fredag 19 juli 2019

Filosofi, uppdrag 2

Fråga: 1
Kunskapsvägar – empirism
1. Vilken är empirismens främsta kunskapsväg? Hur motiveras detta av t.ex. Locke? Vilka problem kan man stöta på om man enbart har detta som kunskapsväg? Locke talar om primära resp. sekundära egenskaper. Vad är det? Varför gör han denna indelning? Ge exempel på primära resp. sekundära egenskaper i denna mening! (E-nivå)
Hur kan man avgöra vad som är primära resp. sekundära egenskaper? Kan primära egenskaper direkt utgöra grunden för egenskaper inom det estetiska området – skönhetsvärden? Varför? Varför inte? Tänk på det matematiska förhållande som kallas gyllene snittet! (D-E-nivå)
Berkeley menar att det bara finns ett slags egenskaper. Vilka? Hur förklarar han att något finns kvar även om faktiskt glömt bort det? Om du t.ex. har glömt bort vad du lade på vinden och hittar det fem år senare – hur kan det finnas kvar om du inte haft det i ditt medvetande hela tiden, enligt Berkeley? Vad kan vara problematiskt med en sådan förklaring idag? Går denna teori att bekräfta? Varför? Varför inte? (B-A-nivå)

Kunskapsvägar – empirism
Empirismens främsta kunskapsväg är att verkligheten måste vara grundad i erfarenheten. Kunskapen måste ha en koppling till våra fem sinnen och för att få säga att man har kunskap om något så måste man upplevt det man har kunskap om via våra sinnen, som kallas sinneserfarenhet.
John Locke menade att barn föds som ett tomt oskrivet papper, att själen var helt blank som ett papper.
Jag har funderat på frågan ett tag, “vilka problem kan man stöta på om man enbart har detta som kunskapsväg?”. Om vi endast skulle använda våra sinnen för att få kunskap så skulle vi alla vara väldigt olärda. Jag läser om John Locke, men jag har aldrig upplevt honom med mina sinnen. Betyder det då att han inte finns? Är det jag läser om Locke sant och hur vet jag om det är sant om jag aldrig upplevt honom? Med det menar jag att allt vi lär oss i skolan genom böcker med text och några bilder skulle inte vara någon erfarenhet att kalla kunskap. Då vi genom en lärare, som berättar saker som vi aldrig upplevt med våra sinnen, ska lära ut saker till sina elever. Men med Lockes sätt så lär vi oss egentligen ingenting. Sen finns det mycket vi lär oss genom våra sinnen, exempel vad ett hallon smakar, doftar, ser ut och känns och även hur det hörs att plocka hallonen.
Något jag inte får ihop är att Locke är troende och tror på Gud. Då han menar att man ska använda sina sinnen för att få kunskapen och erfarenheten. Vad jag vet så har Locke inte träffat Gud, men ändå är Locke troende. Empirismen säger att kunskapen måste vara grundad i erfarenheten. Locke kan känna att han tror på en Gud men han har aldrig sett eller hört Gud.
Jag skulle vilja höra hur Locke resonerade i vår tid idag. Idag när det finns tv-apparater som sänder nyheter och väder. Radio som spelar musik och datorer och mobiltelefoner som man kan söka information på.

Primära och sekundära egenskaper, så delade John Locke upp världen. Primära egenskaper, som Locke beskriver som de objektiva egenskaperna, står för storlek, rörelse, form, konsistens och existerar oberoende av oss människor. De sekundära egenskaperna, som är de subjektiva egenskaperna, kan enligt Locke inte finnas i världen oberoende av oss människor. De subjektiva egenskaperna är smak, lukt, ljud och färg.
Varför gör Locke denna indelning av primära och sekundära egenskaper, ja det undrar jag också. Men enligt läroboken - Tankar står det (2) “Locke tänker sig att det finns ett slags orsakssamband mellan den objektiva och den subjektiva världen. Enligt Locke måste de sinnesintryck vi har ha en verklig orsak.”
De primära egenskaperna är något man kan ta på, mäta, väga alltså något man kan undersöka. Sekundära egenskaper är hur varje individ uppfattar smak, doft, färg. Exempel så kan jag tycka att klänningen är blå svart medans min vän kan tycka att klänningens färg är vit och guld. Jag kan tycka att lavendel doftar magi medans min vän tycker inte det doftar utan luktar äckligt.

Primära egenskaper storlek, rörelse, form, konsistens.
Jag förstår mig tyvärr inte på “Gyllene snittet”.
Ja det primära egenskaperna kan utgöra grunden inom det estetiska området.
Man måste uppleva dansen, rörelse, och även dansa själv för att veta om man kan dansa eller inte, och om man tycker om dansen eller inte. Inom konsten, exempelvis skapa och forma skulpturer.

Enligt Berkeley är ett upplevande subjekt nödvändigt för att något ska finnas. Berkeleys filosofi är en subjektiv idealism. (2) “De enda självständigt existerande substanserna i Berkeleys filosofi är alltså själar (andar). Ett materiellt föremål finns endast till som innehåll i ett själsligt medvetande”. Berkeley menade att det enda som existerar är Gud och själarna han skapat. Berkeley förklarar att även om du glömt bort eller förlagt föremålet och du inte ser det så finns det ändå kvar i Guds medvetande.

Källförteckning

1. https://sv.wikipedia.org/wiki/John_Locke
Sidan redigerades senast den 16 mars 2019 kl. 16.16.
Jag anser att innehållet är tillförlitligt då jag jämfört med andra sidor.
Dock tyckte jag denna sida var lättast att läsa.


2. Lärobok - Tankar
Filosofi för gymnasiet.
Christer Fäldt och Daniel Fäldt
upplaga 3:3 , 2015

Kommentar från lärare: 
Utförligt, nyanserat, resonerande och självständigt.
Betyg C
-------------------------------------------------

Filosofin är svår, då den kräver ganska mycket av en. Men väldigt rolig och intressant. Filosofi, sociologi och religion hör ihop. Jag läste sociologi först och sedan filosofi och religion samtidigt.
--------------------------------------------

Fråga: 2
Essäfråga om olika etiska modeller
2. Tillämpa pliktetik och effektetik på följande problem och resonera kring lösningförslag på det utifrån dessa modeller!
Problembeskrivning
En nära arbetslös vän har rånat en bank för att få pengar till en operation för en nära anhörig. Rånet är gjort i ren desperation. Du vet inte om du skall anmäla henne till polisen eller ej.
För att komma fram till en lösning på problemet ska du i första omgången resonera kring olika alternativ och till slut kommma fram till ett beslut. Det val du gör ska vara det optimalt bästa. I ditt resonemang ska du använda dig av etiska modeller, din logiska förmåga, kunskap och sunda förnuft.
På E-nivån skall du kunna resonera dig fram till i första omgången två alternativ för varje modell och väga dem mot varandra för att finna den bästa lösningen – du skall alltså komma fram till ett svar per modell och kunna motivera varför det är det bästa. Var detta möjligt genom att enbart hålla dig till en av modellerna eller kan du bara värdera olika alternativ genom att även använda andra etiska modeller för att komma fram till bara ett alternativ?
På D-C-nivån skall du även visa på fördelar och nackdelar med respektive modell och vilka svårigheter som kan uppstå om man strävar efter att resonera konsekvent pliktetiskt resp. effektetisk.
På B-A-nivån skall du med hjälp av de etiska modeller du via lärobok och Studieguide kommit i kontakt med försöka karakterisera etiska val som grundar sig på följande utsagor – och motivera din karakteristik på ett trovärdigt, övertygande och genomtänkt sätt – utifrån hur dessa modeller beskrivs i lärobok och Studieguide:
”Mitt samvete talar om för mig hur jag skall välja och inte välja. Det talar därför exakt om för mig vad som är rätt och orätt.”
”I varje etisk valsituation frågar jag mig vad Muhammed/Buddha/Jesus/Krishna/Moses skulle gjort och får genast ett svar angående vad jag skall göra – nämligen det som någon av dessa skulle valt om de varit i mitt ställe. Då vet jag att det är det rätta valet och handlar därefter.”

Mitt svar:


Essäfråga om olika etiska modeller
Innan jag delar in problemet i pliktetik eller konsekvensetik så börjar jag med att titta på själva problembeskrivningen.
Min bästa vän, som är arbetslös, har rånat en bank. Det betyder att hon har rånat banken och sedan berättat det för mig. Orsaken är för att kunna betala för en operation för en nära anhörig till henne. Då förutsätter jag att hennes nära anhörig inte bor i Sverige, då all akut vård är så gott som gratis. Eftersom min vän är desperat så tolkar jag problemet som akut och livshotande. Kanske bor hennes vän i USA där de måste betala all sjukvård själv.
För om operationen handlade om skönhet så kanske min vän inte hade varit lika desperat i att få tag i pengar och hjälpa sin anhörig.
Pliktetik
Pliktetiken säger att man inte ska döda eller ljuga och inte heller stjäla. Dessa handlingarna är fel oavsett konsekvenserna.
Min första reaktion hade varit att ifrågasätta min vän. Varför utsatte hon sig för att råna en bank, som kan ge henne fängelse. Fanns det ingen annan utväg? Varför startade hon inte en insamling istället? Dessa frågor hade jag som vän ställt. Men nu kommer problemet. Min vän har berättat för mig att hon har rånat en bank, för att betala en nära anhörigs operation. Min andra första personliga reaktion hade varit, varför berättade du detta för mig? Och eftersom min vän är en nära vän, så borde min nära vän känna mig bättre än att tycka att jag ska acceptera detta beteende.
Men frågan är, ska jag anmäla henne till polisen eller ska jag bara säga upp vänskapen direkt och ignorera hennes beteende. Pliktetiken säger att stjäla är alltid fel, men min väns plikt är att stjäla för att hjälpa. Min plikt är att anmäla för att göra rätt. Det finns andra sätt att hjälpa någon ekonomiskt istället för att stjäla. 
Konsekvensetik
Om handlingen skapar lycka så är handlingen rätt.
Min nära vän är lite inne i altruism, då hon strävar efter att hjälpa någon annan även om hon inte vinner på det själv.
Tillbaka till konsekvensetiken och min nära vän. Min när vän rånade en bank för att hjälpa sin nära anhörig. Hennes nära anhörig blir glad, vilket är en god gärning. Men de som drabbades under rånet på banken, hur mår de? Troligen mår de personerna inte så bra. Om jag inte anmäler min nära vän, är min handling god mot min nära vän och hennes anhörig. Eftersom min vän inte får något straff. Men det straffar mig som vet om detta och jag mår dåligt. Vilket gör det till en dålig handling. Jag väljer dock att anmäla min nära vän. Vilket gör att min nära vän, högst troligt, åker in i fängelse. Men om min nära vän lyckades överföra de stulna pengarna till sin anhörig och hennes anhörig lyckades hinna att betala sin operation, då bli anhörig glad och överlever (förutsatt att det är något livshotande). Då får min nära vän sitt straff och jag får ro i själen. Det är enligt mig en god handling. För jag lär min nära vän en läxa som hon senare i livet har nytta av, det finns andra vägar än att stjäla för att hjälpa.

Eftersom mitt val är att anmäla min vän, trots att jag kan försätta hennes anhörig i liv eller död situation, så använder jag mig av etisk egoism. Det ger mig en belöning av att jag har gjort gott. Alltså det gynnade mig också. Men var det det bästa? Om jag inte anmält min vän så kanske hon hade hade fortsatt att råna banker och andra ställen.
Problembeskrivningen säger aldrig att min nära väns anhörig är i fara, det talar bara om att min vän är desperat. Tänk om min vän rånar banken för att betala en skönhetsoperation till sin nära anhörig, för att kanske låtsas att hon har gott om pengar? Inget säger egentligen att den anhöriga är i fara. Problembeskrivningen talar även om för mig som läsare att jag inte vet om jag ska eller inte ska anmäla min vän. Istället för att ställa frågan om jag skulle ha anmält min vän eller inte. 


Källförteckning

1. Lärobok - Tankar
Filosofi för gymnasiet.
Christer Fäldt och Daniel Fäldt
upplaga 3:3 , 2015
Kommentar från lärare: 
Bra jobbat.
Resonerande, utförligt, nyanserat, ställningstagande och självständigt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar