torsdag 18 juli 2019

Filosofi, uppdrag 1, distansstudier via Hermods

Nedan får du läsa mina svar på uppdrag 1, distans, i ämnet Filosofi. Ska tilläggas att jag gjorde denna uppgift på två dagar, för att jag skulle opereras. Hade tre kurser samtidigt, så jag hade lite bråttom. Men jag är väldigt nöjd ändå.



Fråga 1. Språkfunktioner – främst gällande sakpåståenden – värdesatser
Skriv en löpande text där du besvarar följande frågor.
Vad menas med värdesats respektive sak- eller faktapåstående? Vad har de gemensamt och vad skiljer dem åt? Exemplifiera! Vilka typer av värdesatser och sak- eller faktapåståenden finns det? (E-nivå)
Hur kan man värdera utan att använda värderande ord? Försök även visa på två situationer där en utsaga kan användas först som en värdesats, sedan som ett sak- eller faktapåstående!  (C-nivå)
Hur kan man karakterisera det politiska språket i följande exempel? Vad handlar om fakta och vad handlar om värderingar? ”Politik är att vilja – politik är att välja.” ”Politik är att ta ställning för eller emot det som sker i samhället.” ”Man kan i längden som ansvarsfull människa inte förbli neutral.” (A-nivå)

Svar från studerande: 
Värdesatser är en åsikt som inte går att bevisa, det är en enskild människas åsikt eller uppfattning. Jag tycker att huset har en ful färg, så är det min åsikt.

Sakpåstående och faktapåstående skiljer sig lite åt men man kan fortfarande svara ja eller nej och ta reda på om det är sant eller inte. Sakpåstående kan vara “min bil står på andra raden ute på parkeringen”, medans faktapåstående är mer specifikt som “bilen väger tre ton”. Mitt sakpåstående går att bevisa genom att se om bilen står på andra raden eller inte. Mitt faktapåstående går också att bevisa, genom att exempelvis köra och väga bilen eller hitta en sida på internet som har fakta om bilen.

Att värdera utan att använda värderande ord. Det får mig att tänka på tonläget, hur man talar och om man har en glad, bestämd eller ledsen ton i rösten och kroppsspråket. Hur man betonar en mening och vad man visar med kroppsspråket och ansiktsmimiken.

Låt säga att exempelvis Malmö FF spelar en match mot Halmstad HBK och Malmö vinner matchen med 3-1.

Malmö FF supportrar säger:

-”Malmö vann matchen mot Halmstad”.

Halmstad HBK supportrar säger:

-”Malmö vann matchen mot Halmstad”.

Båda säger samma mening men de menar olika. Malmö supportrar säger meningen med en glad och entusiastisk röst, och med ett leende. Medans Halmstad supportrar säger meningen med en dov besviken röst och inget leende.


Om jag exempelvis säger “Bilens hästkrafter är dåliga”, om jag sätter denna mening som en värdesats så är det något jag tycker. Om samma mening sägs som ett sakpåstående så kan en bilkunnig person svara ja eller nej på påståendet och säga antingen “Ja, bilens hästkrafter är dåliga” eller “Nej, bilens hästkrafter är bra”.

Eller om jag säger “Jag tycker att bilen är mintgrön”, det är något jag tycker och då blir det en värdesats. Om jag säger “Jag tycker att bilen är mintgrön” till en färgspecialist, så kan hen säga “Ja, bilen är mintgrön” eller “Nej, bilen är limegrön”.

Hur blir det om jag sätter mig själv i lite knipa och säger. “Läroboken “Tankar” tycker jag är väldigt bra skriven, intressant och boken innehåller mycket mer än bara fakta”. I meningen ser jag både en värdesats och ett sak och faktapåstående. Jag tycker att boken är bra, och det tar jag ut som en värdesats. Om jag sätter det i fakta och sakpåstående så är boken bevisligen bra skriven, då boken är godkänd att användas för utbildning.



“Politik är att vilja - politik är att välja” - det skulle jag säga är en värdesats och ett faktapåstående. Att vilja något är inte fakta. Att vilja något är en värdering, en värdesats. “Politik är att välja” är mer fakta då man i politiken väljer vart man står. Eller så menas det att “Politik är att vilja välja”, och det kan jag se mer som ett faktapåstående, men samtidigt är det min åsikt.

“Politik är att ta ställning för eller emot det som sker i samhället”. Ja, politik är att ta ställning och det kan jag se som fakta eftersom man väljer det parti man tycker står för samma saker som en själv, men tar alla ställning bara för att de röstar på ett parti? Jag själv röstade på en person och inte partiet i sig, så nej då är det inte alltid att ta ställning utan mer ett tyckande. Vilket då leder mig till att det är mer en värdering. “För eller emot det som sker i samhället”, det är väl upp till varje enskild människa om man ska uttrycka sig med ord som “för och emot”. Vad är det man är emot och vad är det man är för? Det är en komplicerad mening att sätta det ena eller andra ordet på. Men jag ser samtidigt ingen värdesats i meningen och säger att meningen är sakpåstående.

“Man kan i längden som ansvarsfull människa inte förbli neutral” är en värdering. Jag kan som ansvarsfull ändå hålla mig neutral.

När jag ser på frågan och ser vad jag själv skrivit ovan, så känns meningarna som värderingar från andra personer och inte innehållande fakta.

Kommentar från lärare: 
Utförligt.
Du får inte glömma dina källor.

Fråga: 
Fråga 2: Metafysik – verklighetsuppfattningar
Skriv en löpande text där du besvarar följande frågor.
Varför kallas Berkeleys idealism subjektiv och Platons objektiv? Varför kallas deras synsätt idealism? (E-nivå)
Vilka likheter och skillnader finns mellan deras synsätt? Hur ser de på den fysiska världen och materia? (C-nivå)
Vilka problem kan en idealistisk världsbild medföra? Kan man vara naturvetenskaplig forskare idag, t.ex. i kvantfysik, och ha en idealistisk världsbild ändå? Varför? Varför inte? (A-nivå)

Svar från studerande: 
Berkeley menade i sin filosofi att alla materiella föremål endast existerade genom ett själsligt medvetande och att (1)”de enda självständigt existerande substanserna är själar (andar)”.

Enligt Berkeley var det endast Gud och de själar som Gud skapat som existerade. (1)”Ett materiellt föremål finns endast till som innehåll i ett själsligt medvetande”.


Detta gav mig en tillbakablick. För som barn hade jag liknande tankar. Jag frågade mig ofta om människor pratade om jag inte var i samma rum. Vid denna tiden var jag cirka 7 år när första tanken kom om just detta. Kan människor prata om jag inte är i samma rum, skrattar människor om jag inte är där. Dessa tankar följde mig några år.

Denna tillbakablick kom efter att jag läst att författaren Jonathan Swift (1)”frågat varför Berkeley besvärade sig med att öppna dörren om den endast finns i hans eget medvetande”.


Berkeleys idealism kallas subjektiv för att (1)”ett upplevande subjekt är nödvändigt för att något ska finnas”. Det menas att våra sinnen är helt beroende av vårt medvetande och det är den enda verklighet vi kan ha en verklig kunskap om.


Med Platons objektiva idealism menas att objekten i idévärlden finns där även om man inte tänker på dem. Platon hade även något han kallade sinnevärlden, som vi upplever med våra sinnen, där han menade att det endast var en ytlig betraktelse.

Så Platon menar alltså att objekten finns men de finns inte. Världen är andlig och fulländad. Jag ser en likhet mellan Berkeleys och Platons idealism och filosofi, de båda har andlighet. Deras verklighet finns men den finns inte.

Därför kallas deras synsätt idealism, för att de menar att allting är i grunden av andlig natur.


Källförteckning

1. Tankar - Filosofi för gymnasiet.
Christer Fäldt och Daniel Fäldt (2015)

Kommentar från lärare: 
Bra jobbat.
Utförligt.
---------------------------------------------------------------

På detta uppdraget fick jag D-C, alltså grönt plus gult C. 


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar